Isotropisk

Isotropi beskriver egenskaper som är desamma i alla riktningar. Ordet kommer från grekiska iso («lika») och tropos («riktning»). Begreppet används inom flera discipliner för att skilja isotropi från anisotropi, där egenskaper varierar med riktningen. Ett isotropiskt material eller medium uppvisar samma beteende oavsett riktning.

Inom fysik och kosmologi används isotropi ofta för att beskriva naturens symmetrier. Universum anses vara isotropt på mycket stora skalor enligt den kosmologiska principen, vilket innebär att dess egenskaper är lika i alla riktningar när man observerar bortom lokala variationer. I praktiken finns små anisotroper, till exempel i den kosmiska bakgrundsstrålningen där små temperaturfluktuationer uppträder.

Inom materialvetenskap och teknik används isotropi för att beskriva att mekaniska eller andra fysikaliska egenskaper är identiska i alla riktningar. Vätskor, gaser och många amorfa fasta ämnen som glas är vanligtvis isotropa. Kristaller och trä uppvisar ofta anisotropi tack vare sin uppbyggnad. I elastisk teori innebär isotropi att två oberoende konstanter räcker för att beskriva de mekaniska egenskaperna (Lamé-konstanter).

Inom optik innebär isotropi att ljusets brytningsindex inte varierar med riktning i ett medium; isotropa medier saknar birefringens. Inom statistik och geovetenskap används isotropi för att beskriva att korrelationen mellan observationer beror endast på avstånd, inte riktning, vilket underlättar modellering av slumpmässiga fält.