Igenkännings

Igenkännings, eller igenkänning, är processen att identifiera något som tidigare har upplevts eller att känna igen en tidigare observerad stimulans. Begreppet används i flera sammanhang, bland annat inom kognitiv psykologi, maskininlärning och biometriska system. Formen igenkännings förekommer ofta i sammansättningar som igenkänningssystem eller igenkänningsprocess.

Inom kognitiv psykologi används igenkänning framför allt i samband med igenkänningsminne, som skiljer sig från återkallande. Igenkänningsuppgifter visar hur väl en person kan avgöra om stimuli har varit tidigare exponerade. Resultat mäts vanligtvis med träfffrekvens och falska positiva; signalbehandling används för att uppskatta känslighet (d’) och bias (kriterium).

Inom datorvetenskap och artificiell intelligens syftar igenkänning ofta på mönsterigenkänning, till exempel bild- eller röstigenkänning. Vanliga metoder inkluderar funktionsutvinning och klassificering med maskininlärning. Utvärdering görs med mått som noggrannhet, precision, recall och ROC-AUC. Viktiga utmaningar är databias, överanpassning och sårbarhet mot adversariala angrepp.

Biometriska igenkänningssystem används för identitetsverifiering baserat på kännetecken som fingeravtryck, ansiktsdrag eller röst. Användningar finns inom säkerhet, tillträdeskontroll och användargränssnitt, där kraven på noggrannhet och skydd av integritet är centrala.

Etiska och rättsliga överväganden är vanliga, särskilt när igenkänning används i offentliga eller automatiserade sammanhang. Frågor om integritet, rättvisa, transparens och datahantering är centrala för utveckling och användning av igenkänningssystem.

Relaterade ämnen inkluderar mönsterigenkänning, minnesforskning och biometri.