Hörselgången

Hörselgången, eller externa hörselgången (meatus acusticus externus), är den kanalen som förbinder yttre örat med trumhinnan. Den utgör en del av ytterörat och fungerar som ljudled samt som skydd mot främmande material genom att kontrollera miljön i trumhålets ingång.

Anatomi: Hos vuxna är längden cirka 2,5 cm. Kanalens laterala del är cartilaginös och innehåller hår samt ceruminösa körtlar; den mediala delen är benig. Väggarna är klädda med skivepitel. Cerumen, eller vax, bildas av ceruminösa körtlar och hjälper till att fukta och skydda huden samt fånga damm.

Funktion: Hörselgången leder ljudvågor till trumhinnan och fungerar som ett filter som skyddar mellanörat mot skräp och infektioner. Epitelial migration flyttar hudceller och cerumen mot öppningen, vilket bidrar till att kanalen hålls ren.

Blodförsörjning och innervation: Blodförsörjningen kommer främst från djupa aurikulära artärer (grenar av maxillärartären) samt från grenar av ytliga temporalisartären. Venös dränering sker till ytliga temporala vener. Sensorisk innervation kommer främst från n. auriculotemporalis (CN V3), samt från nervus auricularis magnus (gren av n. vagus) och från nervus great auricularis (C2–C3).

Patologiska tillstånd: Vanliga tillstånd är cerumenimpaction, otitis externa (svømmeröra), främmande föremål och exostoser eller sällsynta ceruminom/tumörer i hörselgången. Behandling beror på tillståndet och kan innefatta cerumenborttagning eller medicinsk utredning; spolning rekommenderas ofta endast av vårdgivare när trumhinnan är intakt.