Hårdhetsdata

Hårdhetsdata är numeriska värden som beskriver ett materials motstånd mot plastisk deformation eller djupare ytdefekter vid hårdhetstest. De används för att jämföra material och som input i design, fabrikation och kvalitetssäkring. Hårdhet mäts oftast med standardiserade tester och presenteras i olika skalor beroende på testmetod.

Vanliga tester är Rockwell, Vickers, Brinell, Knoop och Shore D. Rockwell används med skalaer som HRC, HRB och HRA, andra skalaer används för olika material och förhållanden. Vickers (HV), Brinell (HB), Knoop (HK) och Shore D är också vanliga. Resultatet uttrycks vanligtvis som ett nummer inklusive enhet eller skalfaktor; vissa skalor ger endast en dimensionless poäng. Omvandling mellan skalor är möjlig men föregås av osäkerhet och beroende av material och ytkondition.

Hårdhetsdata genereras i laboratorier eller produktionsmiljöer och dokumenteras tillsammans med metodens namn, belastning (tryck eller kraft), indenterstorlek, temperatur, provgeometri och ytfinish. Internationella standarder från ISO, ASTM och EN beskriver hur tester ska utföras och hur resultaten ska rapporteras. Data lagras ofta i materialdatabaser eller QA-registret och kan vara fritt tillgängliga eller licensierade.

Användningen omfattar materialval, konstruktion och kvalitetskontroll samt prediktion av slitstyrka och maskinbearbetning. Det är viktigt att förstå att hårdhet inte ensam bestämmer mekaniska egenskaper; sambanden mellan hårdhet, draghållfasthet och duktilitet är komplex och kontextberoende. Metadata och provförhållanden är avgörande för riktig tolkning.