Förstahandsmetoder

Förstahandsmetoder, eller primärdata insamlade genom förstahandskällor, är metoder som genererar information direkt från källan eller deltagarna och därmed ger förstahandskunskap om ett fenomen. I forskning och utvärdering används dessa metoder för att samla in data som kan analyseras för att besvara specifika frågor. De står i kontrast till sekundärmetoder som bygger på befintlig data, såsom tidigare studier, rapporter eller arkivmaterial.

Exempel på förstahandsmetoder är kvalitativa och kvantitativa. Kvalitativa metoder inkluderar intervjuer, fokusgrupper, deltagarobservation, fältarbete, etnografiska studier och andra former av fältdokumentation. Kvantitativa metoder omfattar experiment, fältförsök, enkäter och mätningar där data insamlas direkt från deltagare eller instrument.

Planering och genomförande av förstahandsmetoder kräver noggrann design, urval, etiska överväganden och transparens i dokumentationen. Det är vanligt att använda triangulering mellan olika förstahandsmetoder och/eller kombinera med sekundärdata för att stärka validitet och reliabilitet. Dataintegritet, informerat samtycke och anonymisering vid behov är centrala krav.

Förstahandsmetoder kan vara tidskrävande och kostsamma, och resultaten kan vara kontextkänsliga. De ger ofta djupare förståelse men mindre generell generaliserbarhet än breda sekundära dataset. När forskningsfrågan kräver detaljerad insyn i deltagarnas upplevelser eller direkta observationer passar förstahandsmetoder väl.