Frisättningsvesikler

Frisättningsvesikler är små membranblåsor i celler som lagrar ämnen som ska frisättas ut ur cellen genom exocytos. De förekommer i nervceller, endokrina celler och andra sekretoriska celler och är centrala för kommunikation mellan celler genom leverans av neurotransmittorer, hormoner och enzymer.

Frisättningsvesikler bildas vanligtvis i Golgiapparaten och trans-Golgi-nätverket där innehållet laddas in. De paketeras och transporteras sedan till plasmamembranet där de ligger i reserv eller direkt övergår till aktivitet. Den regulerade sekretoriska vägen frisätter vesiklarna vid specifika stimuli, medan den konstitutiva vägen levererar innehåll kontinuerligt utan särskild signal.

Mekanismen för frisättning innebär att vesiklarna dockas och fusionerar med plasmamembranet via SNARE-proteiner. v-SNAREs i vesikeln (t.ex. synaptobrevin/VAMP) parar med t-SNAREs i membranet (syntaxin och SNAP-25). Ca2+-sensorer som synaptotagmin binder Ca2+ och triggar fusionen. Efter frisättning återintegreras vesikelmembranet i plasmamembranet och vesikulärt material kan återvinnas via endocytos.

Frisättningsvesiklar spelar en avgörande roll i nervsignalering, hormonfrisättning och enzymutsöndring. Deras funktion är noggrant reglerad i olika celltyper och störningar i denna process kan bidra till neuropsykiatriska sjukdomar, diabetes och andra tillstånd.