Flödesmätningar

Flödesmätningar syftar till att bestämma hur mycket vätska eller gas som passerar genom ett avsnitt av rör eller kanal under en given tidsenhet. Flöde kan beskrivas som volymflöde (kubikmeter per sekund, m3/s) eller massflöde (kilogram per sekund, kg/s). Mätningar kan göras i slutna rörsystem, i öppna kanaler eller i processströmmar och kräver ofta kompensation för temperatur, tryck och vätskans egenskaper.

Vanliga mättekniker inkluderar differentialtrycksmetoder som orificeplatta, venturi eller flow nozzle (från tryckskillnaden över en restriktion); Coriolis-mätare som mäter massflöde genom vibrationer i rörets segment; ultraljudsmätare som använder transit-time eller Doppler-effekter; magnetiska (magmeters) för ledande vätskor; turbinenflödesmätare för volymflöde; samt termiska massflödesmätare för gaser. För öppna kanaler används nivå- eller tvärsnittsbaserade metoder för att beräkna volymflödet.

Användningsområden inkluderar vatten- och avloppssystem, processindustri, olje- och gasproduktion, energi- och HVAC-system samt livsmedels- och läkemedelsproduktion.

Installation och kalibrering: korrekt installation med tillräckliga raksträckor före och efter mätningen, rätt orientering och skydd mot vibrationer och temperaturvariationer. Kalibrering mot spårbara standarder är vanligt, och noggrannheten redovisas som relativt eller absolut fel. Mätdata bör kompenseras för temperatur, tryck och vätskans egenskaper där relevant.

Standards: ISO 5167 reglerar differentialtrycksbaserade flödesmätare; andra relevanta standarder finns inom API, AGA och IEC/ISO. Kvalitetsledningssystem och säkerhetskrav är vanligt förekommande i industriella mätningar.