Filtrationstyp

Filtrationstyp är en övergripande term för olika filtreringsprocesser som används för att separera fasta partiklar från vätskor eller gaser. Den klassificeras ofta efter mekanism, filtreringsmedium eller den drivande kraften bakom processen.

Mekanismbaserad klassificering delas in i djupfiltrering, där partiklarna fångas inom filtermediets porösa struktur, och ytfiltrering, där partiklarna avskiljs på ytan av filtret. Djupfiltrering används när man vill reducera en bred partikelvariation, medan ytfiltrering ofta lämnar en högre renhet per filtrerad yta.

Filtreringsmedium kan vara porösa fasta material, som sand eller cellulosa, eller membranbaserade filter som fungerar som semipermeabla avgränsningar. Membranfiltrering omfattar mikrofiltration, ultrafiltration, nanofiltration och omvänd osmos, var och en med olika gränser för partikelstorlek och permeabilitet.

Drivkraften bakom filtreringen kan vara gravitation, vakuum, tryckdriven filtrering eller centrifugering. Gravitation och vakuum används ofta i enklare sammanhang, medan tryckdriven filtrering och centrifugering används i industriella processer för högre flöden.

Två arbetsstrategier är djupfiltrering där allt flöde passerar genom filtret och beläggningar byggs upp i materialet, och korsflödesfiltrering där flödet rör sig längs ytan för att motverka beläggning.

Användningsområden inkluderar vattenbehandling, livsmedels- och dryckesindustrin, läkemedelsproduktion och luftfiltrering. Valet av filtrationstyp påverkas av partikelstorlek, vätskans viskositet, kemisk kompatibilitet, renhetskrav samt kostnad och hantering av beläggningar.