Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolarna är den del av Sveriges rättsväsende som handlägger tvister mellan enskilda och offentliga myndigheter i förvaltningsärenden. De prövar beslut som myndigheter har fattat och där individer eller företag upplever att deras rättigheter eller intressen blivit felaktigt tillgodosedda. Detta skiljer sig från de allmänna domstolarna, vilka huvudsakligen hanterar civil- och straffrättsliga frågor.

Systemet består av tre nivåer. Förvaltningsrätterna är första instans och finns på flera orter i landet. De prövar mål som rör bland annat beskattning, socialförsäkring, migrationsfrågor, miljö- och bygglov samt kommunala beslut. De beslut som fattas i första instans kan överklagas till Kammarrätterna, som fungerar som andra instans. Slutligen finns Högsta förvaltningsdomstolen, den högsta instansen i förvaltningsprocesserna, där överklagandet kräver prövningstillstånd och där rättsfrågor av vikt för rättsutvecklingen kan avgöras.

Prövningen sker enligt lagen om medbestämmande, bevisvärdering och rättegångsregler som liknar andra domstolars processer: parter och ombud, skriftliga inlagor, eventuella förhandlingar och bevisning. Förvaltningsdomstolarna är oberoende i förhållande till de offentliga myndigheterna och finansieras av staten, vilket avspeglar deras roll som en del av rättssystemets oberoende.

Typiska mål är sådana där beslut grundas i myndighetsutövning och offentlig maktutövning, men varje fall bedöms utifrån gällande förvaltningsrättslig och civilrättslig lagstiftning.