Epostkryptering

Epostkryptering är metoder som syftar till att göra innehållet i e-postmeddelanden oåtkomligt för obehöriga. Det finns två huvudsakliga ansatser: kryptering i transporten mellan e-postservrar eller klienter (så kallad transportkryptering) och end-to-end-kryptering där meddelandet dekrypteras endast av mottagaren. I praktiken används ofta båda i kombination, där transportkryptering skyddar mot avlyssning under överföring och end-to-end-skyddet skyddar själva innehållet.

Transportkryptering sker oftast via TLS för SMTP, IMAP och POP3, vilket krypserar trafik mellan klient och server eller mellan servrar. End-to-end-kryptering uppnås vanligtvis med S/MIME eller OpenPGP (PGP/GPG). S/MIME bygger på X.509-certifikat och offentliga nycklar som hanteras inom ett certifikatbaserat system; mottagaren dekrypterar med sin privata nyckel och kan också signera med sin privata nyckel. OpenPGP använder nyckelpar och en webb av tillförlitlighet istället för central certifikatutfärdning, där användare byter offentliga nycklar och signerar varandras meddelanden.

Begränsningar och risker: även om innehållet är krypterat, kan metadata som avsändare, mottagare, ämne och meddelandets väg avslöjas för tredje part. Vissa leverantörer lagrar nycklar eller nyckelstatus, och användningen kan påverkas av plattformsstöd och kompatibilitet mellan klienter. Felaktig hantering, phishing eller skadlig programvara kan undergräva skyddet.

Användning och implementering: end-to-end-kryptering kräver nyckelhantering och utbildning. S/MIME passar ofta i företag med central PKI medan OpenPGP ofta används av privatpersoner och mindre organisationer. Allmänna e-posttjänster och klienter kan erbjuda stöd för TLS, S/MIME eller PGP, men användarvänligheten varierar. Ur ett rättsligt perspektiv kan skydd av personuppgifter enligt GDPR vara en drivande faktor för att överväga epostkryptering.