Engångsgåvor

Engångsgåva är ett svenskt begrepp som används för en gåva som ges vid ett enda tillfälle, i motsats till regelbundet eller återkommande stöd. Begreppet kan tillämpas på både pengar och materiella tillgångar samt i olika sammanhang där mottagaren får en engångshandling av givaren.

Gåvor av typen engångsgåva kan lämnas mellan privatpersoner, såsom föräldrar till barn eller andra anhöriga, men även till organisationer, stiftelser eller företag. Denna typ av gåva syftar oftast till ett specifikt ändamål eller som ett stöd i ett visst sammanhang och är i regel oåterkallelig efter att överlämnandet har skett, om inte annat avtalats.

Juridiska och skattemässiga aspekter

I Sverige saknas sedan flera år tillbaka någon särskild gåvskatt för mottagare av gåva. Detta innebär att engångsgåvan i sig inte beskattas som en separat inkomst på mottagarens sida när gåvan ges, men dess konsekvenser kan påverka andra sammanhang, till exempel en mottagares ekonomiska situation eller framtida arvs- och gåvosituationer. I praktiken kan villkor eller uppgifter kopplade till gåvan, samt storleken på gåvan, behöva dokumenteras noggrant för att undvika missförstånd eller tvister. Vid större eller komplicerade gåvor kan råd från juridisk eller skatterättslig expertis vara lämpligt.

Praktiska överväganden

Det är vanligt att engångsgåvor dokumenteras skriftligt med uppgift om belopp eller värdering, datum och syfte. Vid in-kind-gåvor kan värdering och försäkringar vara relevanta. Tydlig kommunikation om givaren och mottagaren samt eventuella villkor minskar risken för framtida tvister. För gåvor till minderåriga eller till organisationer kan särskilda regler gälla rörande förvaltning och ansvar.