ESGrapportering

ESG-rapportering är processen att systematiskt offentliggöra information om ett företags miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer. Syftet är att skapa jämförbarhet och bättre beslutsunderlag för investerare, kunder, anställda och myndigheter samt att stödja riskhantering, ansvarsutövning och långsiktigt värdeskapande.

Inom ESG-rapportering används olika ramverk och koncept. Vanliga är Global Reporting Initiative (GRI) för hållbarhetsupplysningar, samt ramverk som SASB/IFRS Sustainability Disclosure Standards och TCFD:s rekommendationer kring klimatrisker. I EU påverkas rapporteringen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som kräver mer enhetliga upplysningar och ökad transparens. En central princip är materialitet: vilka ämnen som är väsentliga för företaget och dess intressenter, ofta följt av begreppet dubbel materialitet, där företaget både påverkar och påverkas av hållbarhetsfrågor.

Innehållet i ESG-rapportering omfattar miljöaspekter (t.ex. utsläpp, energi, vatten, avfall, leverantörskedjans miljöpåverkan), sociala aspekter (arbete, hälsa och säkerhet, mångfald, mänskliga rättigheter) samt styrning (styrelsearbete, riskhantering, ersättning). Gränserna inkluderar ofta hela värdekedjan, vanligtvis Scope 1–3.

Rapportering kan vara frivillig eller reglerad och följs ofta av oberoende granskning eller assurance. Utmaningar inkluderar datakvalitet, jämförbarhet och kostnader, medan fördelarna innefattar ökad transparens, bättre riskhantering och stärkt förtroende hos intressenter och kapitalmarknader.