EDTAtitreringar

EDTA titreringar, även kända som komplexometriska titreringar, är en kvantitativ analytisk metod som används för att bestämma koncentrationen av metalljoner i en lösning. Den centrala reaktanten är etylendiamintetraättiksyra (EDTA), en hexadentat ligand som bildar stabila komplex med de flesta metalljoner. Titreringen går ut på att tillsätta en lösning av känd EDTA-koncentration till en lösning som innehåller metalljonen som ska bestämmas.

Vid titreringen bildas ett stabilt, vattenlösligt metall-EDTA-komplex. För att bestämma ekvivalenspunkten, där all metalljon har reagerat med EDTA, används ofta en metallindikator. Denna indikator bildar också ett färgkomplex med metalljonen, men detta komplex är mindre stabilt än metall-EDTA-komplexet. Vid ekvivalenspunkten, när all metalljon är bunden till EDTA, frigörs metalljonen från indikatorn, vilket resulterar i en tydlig färgförändring.

Färgförändringen vid ekvivalenspunkten signalerar slutet på titreringen. Volymen av EDTA-lösning som förbrukats vid denna punkt används sedan, tillsammans med känd EDTA-koncentration och stökiometrin för reaktionen, för att beräkna koncentrationen av metalljoner i provet. EDTA-titreringar är mångsidiga och används inom en rad olika områden, inklusive vattenanalys för att bestämma vattenhårdhet (koncentrationen av kalcium- och magnesiumjoner), inom livsmedelsindustrin och inom metallurgi. Metoden är relativt enkel att utföra och ger noggranna resultat för ett brett spektrum av metalljoner under lämpliga pH-förhållanden.