Droppöverföring

Droppöverföring är en väg för spridning av infektiösa agenter där stora respiratoriska droppar utsätts från en infekterad person. Dropparna frigörs vid hosta, nysning eller tal och kan även avsättas på ytor. Storleken på dessa droppar är vanligtvis större än cirka 5–10 mikrometer, vilket gör att de snabbare faller ut ur luften och verkar över korta avstånd.

Smittan uppstår när dropparna når en annan persons mun, näsa eller ögon eller när en kontaminerad yta berörs av händer och ansiktet touchas. Droppöverföring är därför särskilt relevant i nära kontakt mellan personer, vanligtvis inom en till två meters avstånd.

Detta sätt att sprida infektion skiljer sig från luftburen spridning där mycket små partiklar (aerosoler) kan färdas längre sträckor och överleva i luften under längre tid. Droppöverföring är alltså vanligare i situationer där människor står nära varandra under en kortare tid och där luftcirkulationen är begränsad.

Exempel på sjukdomar som ofta sprids via droppöverföring inkluderar influensa och andra övre luftvägsinfektioner. SARS-CoV-2 kan spridas via droppar i nära kontakter men har även dokumenterad potential att spridas som aerosol under vissa förhållanden.

Förebyggande åtgärder inkluderar att hålla avstånd, använda munskydd i riskfyllda sammanhang, skydd av ögonen vid nära kontakter, god handhygien samt förbättrad ventilation och filtrering i inomhusmiljöer.