Diamagnetiska

Diamagnetiska är en beteckning för material som uppvisar diamagnetism, en mycket svag magnetisk respons där den magnetiska susceptibiliteten χ är negativ. När ett diamagnetiskt material placeras i ett externt magnetfält induceras en magnetisering i motsatt riktning, vilket leder till en svag repulsion från fältet.

Orsaken ligger i elektronernas rörelse i atomerna. Enligt Lenz lag skapas små virvlar av elektriska strömmar som motverkar förändringen i det yttre fältet. Denna effekt är universell, men mängden diamagnetism är ofta mycket svag jämfört med andra magnetiska fenomen som paramagnetism eller ferromagnetism.

Värden och förekomst: Den volymbaserade susceptibiliteten χv är vanligtvis mycket liten och negativ, oftast i storleksordningen 10^-5 till 10^-4. Exempel på diamagnetiska ämnen är bismut, koppar, grafit och kvarts. Vatten är också diamagnetiskt, men med ännu svagare respons.

Betydelse och tillämpningar: Diamagnetism uppträder i många ämnen och påverkar hur de beter sig i starka magnetfält. Denna egenskap används bland annat i magnetisk levitation där starka magnetfält motverkas av diamagnetiska material. I medicinska och fysikaliska mätningar kan diamagnetism bidra till bildning och tolkning av signaler i olika typer av magnetiska studier.

Relation till andra magnetiska fenomen: Diamagnetism är en av de tre huvudsakliga magnetiska svaren tillsammans med paramagnetism och ferromagnetism. Vissa material visar olika kombinationer av effekter beroende på temperatur och sammansättning, och i vissa fall kan mycket stark diamagnetism uppträda, som i vissa superconductors fall genom Meissner-effekten.