Bikarbonatbehandling

Bikarbonatbehandling innefattar administrering av natriumbikarbonat för att korrigera syra-bas-rubbningar eller för att alkalinera urin i vissa tillstånd. Behandlingen tillför bikarbonat som fungerar som ett buffertsystem i kroppen. Genom att tillföra bikarbonat ökar blodets bikarbonatkoncentration och höjer pH-värdet vid metabol acidos, medan urinens pH kan höjas för att ändra utsöndringen av vissa ämnen i njurarna.

Indikationer för behandlingen inkluderar metabola acidoser till följd av njursvikt, toxiska tillstånd eller svår ketoacidos där pH-värdet är lågt. Bikarbonat kan även användas i intravenös form vid akuta kliniska situationer eller i vissa fall av laktacidos. Urinalkalisering kan övervägas vid utsöndring av vissa svaga toxiner eller läkemedel (till exempel salicylater) i kombination med noggrann övervakning. I långsiktig vård används natriumbikarbonat ofta för att behandla kronisk metabol acidos vid njursjukdom för att motverka benförlust och andra komplikationer.

Administrationen kan ges som oral behandling i form av tabletter eller lösning, eller som intravenös infusion i sjukhusmiljö under noggrann övervakning. Doser och behandlingslängd måste anpassas efter patientens syra-basstatus, elektrolyter och vätskebalans.

Risker och begränsningar inkluderar risk för överkompensation och utveckling av metabol alkalos, ödem och hypernatremi på grund av natriumöverskott, särskilt hos patienter med hjärtsvikt eller hypertoni. Överdriven behandling kan också påverka kalium- och calciumbalansen. Behandlingen kräver regelbunden monitorering av blodgas, elektrolyter och patientens kliniska status.