Asfaltblandningar

Asfaltblandningar är konstruktioner som används för väg- och flygplatsytor och består av en bindemedel av asfalt (bitumen) och mineraliska agregat samt ibland fyllmedel. Tillverkningen sker i ett asfaltverk där det uppvärmda bindemedlet blandas med olika kornstorlekar av aggregat enligt en specificerad korngång och binderhalt. Hållfasthet, hållbarhet och ytfunktion styrs av blandningens sammansättning och konstruktion.

De vanligaste typerna är dense-graded asfalt, ofta kallad asfaltbetong, och poröst eller öppengradsasfalt. Dense-graded asfalt har låg andel luftporer och god bärighet, vilket gör den lämplig för trafikerade vägar och motorvägar. Porös asfalt har högre porvolym, vilket ger dränering av vatten, minskar hydroplaning och kan reducera trafikbuller. Beroende på krav kan även polymermodifierad bitumen användas för ökad elasticitet och åldringsbeständighet.

Material och prestanda styrs av flera faktorer, bland annat bitumenens typ och kvalitet, grad av agregat, bindemedelsinnehåll och blandningens kornfördelning. Polymermodifierad bitumen (PMB) ökar flexibiliteten vid låga temperaturer och motstår ålderförändringar. Återvunnen asfalt, RAP, används ofta i nya blandningar för att sänka kostnader och miljöpåverkan. Warm mix-teknik används för att producera blandningar vid lägre temperaturer, vilket minskar energianvändning och utsläpp.

Användning och underhåll innebär ofta omläggning och ytbehandling, samt renovering genom omläggning eller förnyelse av ytlagret. Återställning av ytan och regelbunden tillsyn bidrar till längre livslängd och säkrare vägförhållanden.