ölkris

En ölkris är en period av kraftigt ökad prisvolatilitet eller störningar i tillgången till råolja som påverkar ekonomier och energisystem. Sådana kriser orsakas ofta av geopolitiska spänningar, förändringar i produktion eller efterfrågan, och kan sprida sig till andra sektorer via högre drivmedelspriser och ökad inflation.

Historiskt domineras oljepris-kriserna av två stora episoder: 1973–1974, när OPEC och några producentländer inledde ett oljeembargo i stöd till Arab-Israeli-konflikten, vilket fördubbade eller fyrdubblade priset och ledde till bensinbrist i flera länder. Den andra stora krisen kom 1979–1980 efter den islamiska revolutionen i Iran och den senare Iran–Iraq-kriget, vilket ytterligare drev upp priserna och störde leveranserna.

Under 1980-talet och senare upplevde marknaderna återkommande volatilitet. Den kraftiga prisökningen under 2000-talet nådde rekordnivåer 2008, drivet av stark global tillväxt, leveransfrågor och finansiell spekulation. Efter 2014 föll priserna kraftigt till följd av ökad skifferolja, innan pandemin 2020 orsakade chocker i efterfrågan. 2022–2023 återuppstod prisökningar till följd av Rysslands invasion av Ukraina och geopolitiska spänningar.

Effekter och respons: Ölkriser påverkar konsumtionskostnader, inflation och ekonomisk tillväxt. Regeringar och företag har svarat med energipolitik som ökad användning av strategiska reserver, diversifiering av energikällor, förbättrad energieffektivitet samt investeringar i förnybar energi och infrastruktur för alternativ transport. Långsiktigt har oljeberoendet bidragit till fokus på energisäkerhet och marknadsreglering.