ångpannan

En ångpanna är en tryckkärl som värmer vatten till ånga, vanligtvis genom förbränning av bränsle eller elektrisk uppvärmning. Ångpannor används för uppvärmning, industriella processer och tidigare i kraftproduktion. I Sverige var de länge viktiga i industriell drift och uppvärmning, men moderna byggnader oftast använder andra uppvärmningssystem.

Principen är att vatten i pannan upphettas tills det kokar och genererar ånga. Bränslet kan vara kol, olja, gas eller biomassa; el kan också användas. Den bildade ångan leds via isolerade rör till användningsstället, där den kan driva turbiner, värma byggnader eller användas i processer. Trycket regleras av säkerhetsventiler och nivågivare; vattennivån övervakas noga för att undvika skador.

Vanliga konstruktioner är eldrörspanna och vattenrörspanna. Eldrörspanna där heta rökgaser passerar genom vattenfyllda rör, och vattenrörspanna där vatten förs genom rör som omges av värmekälla. Ångpannor kan vara låg- eller högtryckspannor och producera saturerad eller supervärmd ånga. Moderna system inkluderar kondenserande pannor som återvinner värme ur rökgaserna.

Användning och effektivitet: i tung industri används ångpannor i kemikalie-, livsmedels- och papperstillverkning samt i vissa fjärrvärmesystem. I nyare byggnader har användningen minskat till förmån för andra uppvärmningslösningar, men ånga förekommer där processånga krävs.

Underhåll och säkerhet: regelbunden besiktning och service av auktoriserad personal är vanligt, enligt nationella regler. Viktiga säkerhetsfunktioner inkluderar tryckavlastningsventil, lågvatten-nivågivare samt över- och undervärdesregler; vattenbehandling mot kalk och korrosion används för bättre effektivitet och livslängd.