visionforskning

Visionforskning är den vetenskapliga studien av hur synsystemet tolkar ljus och bilder. Den omfattar flera discipliner, däribland kognitiv psykologi, neurovetenskap, oftalmologi och datavetenskap. Målet är att förstå hur visuell information genereras, kodas i hjärnan och används för att uppfatta världen och styra beteende.

Nyckelområden inkluderar grundläggande perception som färg, kontrast, djup och rörelse; form- och objektrepresentation; uppmärksamhet; samt hur scenen tolkas och minne påverkar igenkänning. Forskningen undersöker hur ögat och hjärnan arbetar tillsammans över tid och rum för att skapa en stabil och kontinuerlig upplevelse. Metoderna är mångsidiga och inkluderar psykometri och psykologiska uppgiftsexperiment, neuroimaging (fMRI, EEG), neurofysiologi och enkelsystemsregistreringar, ögonrörelseanalys och noninvasiv hjärnstimulering (t.ex. TMS). Beräkningsmodeller och artificiell intelligens används för att beskriva visuella processer och utveckla datorseende, robotik och medicinsk bildanalys.

Till praktiska tillämpningar hör diagnostik och behandling av synstörningar, utveckling av användargränssnitt, AR/VR-teknik och säkerhet i robotik. Krav på kliniska och tekniska lösningar driver tvärvetenskaplig samverkan mellan forskning, klinik och industri.

Historia: arbeten inom färgperception av Helmholtz och Hering lade grunden, medan Hubel och Wiesel kartlade synområden i hjärnan. Sedan dess har neuroimaging och beräkningsmodeller varit centrala för att förstå hur det visuella systemet fungerar och hur vi kan simulera dess funktion i maskiner.