villkorsbisatser

Villkorsbisatser är satsdelar som uttrycker ett villkor för att huvudhandlingen ska inträffa. De är bisatser som oftast inleds med konjunktionen om eller med liknande uttryck som såvida, under förutsättning att eller i fall att. Vilken tid som används i villkorsbisatsen påverkar hur huvudsatsen uppträder i fråga om tematik och tidsperiod.

Det finns huvudsakligen två typer: realvillkorssatser och irreala villkorssatser. Realvillkorssatser beskriver ett verkligt eller möjligt villkor, där sannolikheten att villkoret uppfylls betraktas som realistisk. Irreala villkorssatser beskriver hypotetiska eller skeva förhållanden där huvudhandlingen oftast inte skulle inträffa om villkoret var uppfyllt.

Exempel på realvillkorssatser: Om det regnar stannar jag hemma. Om jag får pengar köper jag en ny jacka. Om du pluggar ordentligt kommer du att klara provet. I dessa fall används ofta presens i villkorsdelen och huvudsatsen kan vara i presens eller futurum.

Exempel på irreala villkorssatser: Om jag vore rik skulle jag köpa ett hus. Om jag hade tid skulle jag hjälpa dig. Om han hade varit där hade han sett det. I modern svenska används ofta "var" istället för det äldre konjunktiva formen vore, men båda former finns i språket. Vid mer fullständiga irreala villkor kan bisatsen stå i pluskvamperfekt, medan huvudsatsen uttrycker konsekvens med skulle ha eller motsvarande.

Andra vanliga inledningar än om är såvida att och under förutsättning att, och dessa uttryck används för att nyansera villkoret. Villkorsbisatser spelar en central roll i semantisk logik och i vardagligt språk när sägs vad som krävs för att något ska ske.