videoteknik

Videoteknik är området som behandlar skapande, fångst, bearbetning, lagring, överföring och återgivning av rörliga bilder och ljud. Det omfattar både professionella system för film och tv samt konsumentprodukter som kameror, displays och programvara för redigering.

Den typiska processen omfattar fångst (kamera och sensorer), bildbehandling (färg, kontrast, stabilisering), komprimering (kodek) för lagring och överföring, distribution över nätverk eller fysiska medier, samt visning på skärmar eller projektorer. Inom varje steg används olika tekniker och standarder för att optimera kvalitet, latens och dataflöde.

Vanliga upplösningar är SD, 720p, 1080p, 4K och 8K; bildfrekvenser 24–60 Hz; färgrymder Rec. 709 och Rec. 2020; containers MP4, MKV och MOV; och kodekar MPEG-2, H.264/AVC, H.265/HEVC samt AV1. Dessa val påverkar kompatibilitet, filstorlek och visuell kvalitet i olika användningsområden och nätverkssituationer.

Historiskt har videotekniken övergått från analoga system (såsom VHS och Betacam) till digital produktion. Digitalisering, effektiva kodekar och gränssnitt som HDMI samt streamingprotokoll har gjort högupplöst video bredare och snabbare att distribuera och konsumera.

Användningsområden inkluderar TV-broadcast, filmproduktion, live-streaming, videokonferenser, övervakning, utbildning och medicinsk bildbehandling. Ökningen av mobila enheter och molnbaserad redigering har gjort videoteknik till en allmän infrastruktur för kommunikation och underhållning.

Trender inom videoteknik inkluderar högre uppløsningar, HDR och bred färgrymd, AI-baserad bildförbättring, realtidsredigering i molnet samt 360-video och rumsligt ljud.

---