växthuspotential

Växthuspotential, ofta kallad global warming potential (GWP), är ett mått som används inom klimatforskning och livscykelanalyser för att beskriva hur mycket en viss växthusgas bidrar till den antropogena uppvärmningen jämfört med koldioxid över en specificerad tidsram.

Växthuspotentialen beräknas genom att integrera gasens radiativa effekt över tiden och jämföra den med koldioxidens effekt. Resultatet är en dimensionslös faktor som anger hur mycket gasen bidrar till uppvärmningen jämfört med CO2 över den valda tidsramen. Eftersom gasens atmosfäriska livslängd varierar påverkas värdet av tidsramen.

Vanliga val är 20- och 100-årshorisont. För 100 år är CO2 satt till 1, och exempelvärden är: metan (CH4) cirka 28, lustgas/N2O cirka 265 och svavelhexafluorid (SF6) cirka 23 000. Flera andra växthusgaser har olika GWP-värden beroende på molekylstruktur och den valda tidsramen.

Användning: GWP används i internationella och nationella policydokument, klimatmodeller och livscykelanalyser för att jämföra klimatpåverkan mellan olika ämnen, tekniker eller produkter och för att väga olika utsläppsbilder mot varandra.

Begränsningar: Växthuspotentialen är en förenklad representation av klimatresponsen och tar inte hänsyn till indirekta effekter, regionala fördelningar eller klimatfeedbackar. Värden beror på modellantaganden och horizon och bör användas tillsammans med andra indikatorer i bedömningar.