vätskning

Vätskning är processen att omvandla en gas till en vätska genom kylning och ofta kombinerad med högt tryck. Målet är att få en substans i vätskeform så att den kan lagras, transporteras eller bearbetas mer effektivt än i gasform. Vätskning kräver att gasen nås till eller under dess kondensationspunkt och ofta att temperaturen sjunker till mycket låga nivåer.

I praktiken används olika kryogena och termodynamiska cykler för vätskning. Vanliga metoder inkluderar kylning med flera värmeväxlare och expansion genom turbiner eller ventiler, där banden mellan temperatur och tryck utnyttjas för att avlägsna värme och få gasen att kondensreas. Exempel på industriella vätskningar är vätskning av luft för att producera flytande syre, kväve och argon, samt vätskning av naturgas (LNG) för enklare lagring och transport. LNG-produktion innebär att huvudkomponenterna kyls till cirka −162 °C för att bilda flytande naturgas som minskar volymen markant.

Andra tillämpningar är lagring av flytande gaser för medicinska, industriella eller forskningsändamål, cryogen lagring av biologiskt material och processer där gaser behöver separeras och kristalliseras, exempelvis genom kryogen analys eller luftfraktionering.

Säkerhet och miljö hänsyn tas i varje vätskningsprocess, eftersom kritiska vätskor är extremt kalla, kan orsaka brännskador och innebära risker vid läckage eller materialseparation. Riskhantering och lämplig utrustning är centrala delar av tekniken.