utdelningsrätt

Utdelningsrätt är en aktieägares rätt att ta del av bolagets vinst i form av utdelning. Den uppstår som en följd av ägande i ett aktiebolag och innebär att varje aktie berättigar till andel i den vinst som bolaget får dela ut, i den mån verksamheten tillåter det. Utdelning kan vara kontant pengar eller i vissa fall in natura eller andra värdepapper, enligt bolagsordningen och beslut vid bolagsstämman.

Hur utdelningen beslutas och hur ofta den sker framgår av aktieägaravtalet, bolagsordningen och aktiebolagslagen. Vanligtvis beslutar bolagsstämman om utdelningen efter förslag från styrelsen, baserat på årsredovisningen, bolagets kapitalstruktur och likviditet. Aktieägare får sin andel i utdelningen i förhållande till sina innehav och de rättigheter som tillhör deras aktieklass.

Begränsningar och villkor för utdelning regleras i lagen. Utdelning får endast göras ur det som kallas fritt eget kapital och får inte äventyra bolagets solvency eller framtida drift. Om bolaget skulle ha otillräckligt fritt eget kapital får styrelsen inte föreslå eller bolagsstämman inte besluta om utdelning. Tendensen är att utdelningar syftar till att skapa avkastning till aktieägarna samtidigt som bolagets finansiella ställning bevaras.

Rättigheter mellan olika aktieklasser kan skilja sig. Preferensaktier kan ha förmånsrätt till utdelning framför ordinarie aktier, medan ordinarie aktier vanligtvis har rätt till utdelning i förhållande till innehavets storlek. Utdelningsrätt är därmed en kombination av äganderätt och bolagsrättsliga villkor.