underhållsgrad

Underhållsgrad är en måttstock som används inom underhålls- och tillgångshantering för att beskriva i vilken grad ett system, en maskin eller en anläggning har underhållits under en definierad period. Målet är att ge en översikt över hur väl underhållsbehoven uppfylls och därigenom bidra till ökad driftsäkerhet, tillgänglighet och livslängd.

Det finns olika sätt att beräkna underhållsgrad. Den vanligaste metoden är att relate antalet utförda underhållsuppgifter till det totala antalet planerade uppgifter under perioden, exempelvis underhållsgrad = utförda uppgifter / planerade uppgifter. En annan vanlig metod är att relatera verkliga underhållstimmar till planerade timmar: underhållsgrad = faktiska timmar / planerade timmar. Båda varianterna kan också uttryckas som procent.

Användningsområden inkluderar tillgångs- och driftoptimering i industri, energi, transporter och byggsektorn. Underhållsgraden används ofta i samband med CMMS/EAM-system för att övervaka planering, resursutnyttjande och kostnader, samt för att bedöma konsekvenserna av underhållsarbete för driftsäkerhet och planerad produktion.

Begränsningar och tolkningstips: en hög underhållsgrad innebär inte automatiskt hög kvalitet på underhållet; det kan istället spegla överfyllda planer eller ineffektiva processer. Låg grad kan å andra sidan bero på förseningar eller prioriteringar som inte speglar underhållsbehovet. För robust användning bör underhållsgrad kombineras med kvalitetsmått som felandel, MTBF och användbarhet.

Se även: underhållsplanering, underhållsarbete, tillgångsoptimering, CMMS.