tidsstämplingar

Tidsstämplingar är en mekanism som syftar till att ge ett verifikat på att ett specifikt data- eller dokumentexemplar fanns vid en viss tid och har varit oförändrat sedan dess. Genom att bifoga en tidsstämpel till data kan man senare verifiera både innehållets integritet och att tiden är korrekt registrerad.

Hur det fungerar: man beräknar en kryptografisk hash av data. En tidsstämplingsmyndighet (TSA) tar emot hashen och utfärdar en tidsstämpel som signeras med TSA:ns privata nyckel, tillsammans med tidsuppgiften. Denna tidsstämpel token lagras tillsammans med data och kan senare verifieras med TSA:s offentliga nyckel och den överensstämmande hashvärden.

Standarder och format: Den mest använda standarden är Time-Stamp Protocol (TSP) som definierats i RFC 3161. Tidsstämplar används ofta tillsammans med CMS-formatet för tidsstämpelstoken (TimeStampToken). I arkiv- och juridiska sammanhang kan även särskilda krav på kvalificerad tidsstämpling förekomma.

Användningsområden: tidsstämplingar används inom juridisk bevisning och kontrakt, vid bevarande av dokument och arkiv, vid distribution av programvara för att visa att en viss version inte ändrats, samt inom vetenskapliga data där tidsstämpeln stödjer redovisning av resultat.

Bevarande och risker: tillförlitligheten beror på TSA:n och på långsiktigt bevarande av nycklar och tidsstampelinformation. Långsiktig giltighet (long-term validation) kräver bevarande av verifierbarhet över tid, inklusive algoritmuppgraderingar och nyckelförnyelse.

---