tabellkalkyler

Tabellkalkyler är beräkningsmetoder som bygger på att slå upp resultat i förutberäknade tabeller med data eller funktioner. Genom att använda tabeller kan numeriska värden erhållas snabbt utan att utföra omfattande beräkningar direkt.

Historiskt har tabellkalkyler varit centrala inom många områden innan computrar och miniräknare blev vanliga. Exempel på där tabeller används eller har använts är termodynamikens ångtabeller (tryck, temperatur, entalpi, entropi), trigonometriska tabeller, logaritmtabeller och olika fysiska egenskaps- eller materialtabeller inom kemi och teknik.

Metodiken går vanligtvis ut på att hitta rätt tabell för det givna ingångsvärdet och rätt enhet, och sedan läsa av motsvarande utgångsvärde. Om ingångsvärdet inte exakt finns i tabellen kan interpolation användas, oftast linjär interpolation. För flervariabla tabeller kan två- eller flerfältiga interpolationer tillämpas. Vissa tabeller är uppbyggda som nomogram eller andra grafiska uppslagsverk.

Typer av tabellkalkyler inkluderar en-dimensionella tabeller (funktioner av en variabel) och flerdimensionella tabeller (två eller flera variabler). Relaterade verktyg som grafiska nomogram och tabeller åtföljda av uppslagsregler används ofta som komplement till eller ersättning för direkta beräkningar.

Fördelar och begränsningar: tabellkalkyler är snabba och oberoende av elektronik samt kan minska arbetsbelastningen för repetitiva beräkningar. Begränsningarna är att tabellernas upplösning avgör felmarginalen, tolkningen av värden kan misstas, och de är mindre flexibla än beräkningar eller datorbaserade lösningar. Tabellkalkyler kvarstår i vissa standardhandböcker, utbildning och praktiska tillämpningar där snabba uppslag är värdefulla, trots modern digital teknik.