styrenheter

Styrenheter är strukturella enheter i polymerer som härrör från styrenmonomer. Vid polymerisering bildas den repeterande enheten [-CH2−CH(C6H5)−] i kedjan, vilket motsvarar polystyrenens grundläggande struktur. I kopolymerer kan styrenheter utgöra en av flera monomerenheter och därigenom styra egenskaperna hos materialet.

Vanliga polymerer som innehåller styrenheter är polystyren (PS), styren-akrylnitril (SAN) och akrylonitril-butadien-styren (ABS). Styrenheter ingår också i styren-butadienrubber (SBR) och i skum som expanderad polystyren (EPS). Förekomsten av styrenheter påverkar materialens kemiska resistens, formbarhet och optiska egenskaper samt deras mekaniska styrka.

Egenskaperna hos styrenhetens innehåll påverkar bland annat glastjockheten (Tg). Polystyren har en relativt hög Tg, cirka 95–105 °C, vilket bidrar till styva och klara produkter. Genom att variera andelen styrenheter i copolymerer kan man justera arbetstemperaturer, styvhet, legeringsegenskaper och vidhäftning mot andra material.

Syntes och analys: Styrenheter bildas vanligtvis genom radikalpolymerisering av styrenmonomerer, men även kontrollerade tekniker som RAFT eller ATRP används för att styra molekylvikt och styrenhetskoncentration. Innehållet av styrenheter bestäms ofta med NMR eller gaskromatografi.

Användning: På grund av sin goda formbarhet och klarhet används styrenbaserade material i förpackningar, hushållsprodukter, bygg- och elektronikdelar. EPS används särskilt som lättvikts- och isoleringsmaterial, medan PS används i allt från behållare till optiska produkter.