stamcelbanken

Stamcellbanken är en anläggning eller organisation som samlar, bearbetar och långsiktigt förvarar stamceller för framtida medicinskt bruk. Stamceller hämtas främst från olika källor, såsom navelsträngsblod (umbilical cord blood), benmärg eller perifert blod från vuxna donatorer. Banker kan vara offentliga eller privata: offentliga bankerna lämnar stamceller till allmänheten via ett registreringssystem, medan privata banker lagrar dem för personligt bruk.

Insamling och förvaring sker under strikt medicinsk kontroll. Vid födsel kan navelsträngsblod samlas med föräldrars samtycke. Stamcellerna rensas, testas och fryses ned i långsiktiga kryopreservationsmiljöer, ofta i flytande kväve. Kvalitetskontroller och spårbarhet är centrala, och bankerna följer nationella riktlinjer och certifieringar för att säkerställa livsduglighet och renhet.

Användning av stamcellbankens prover sker främst i stamcellstransplantationer för behandling av blodsjukdomar som leukemi och vissa ärftliga eller immunologiska sjukdomar. Autolog transplantation är när cellerna hämtas från den egna kroppen, medan allogene transplantation kommer från en donor. Framför allt allogena stamceller kräver HLA-matchning för att minska avstötning och komplikationer. Offentliga bankernas prover görs tillgängliga för reglerade patienter via internationella register.

Reglering och etik omfattar informerat samtycke, integritet och dataskydd, liksom översyn av myndigheter. Internationellt samarbete och standarder möjliggör tvärgränsöverskridande användning, under rättslig ram. Utmaningar inkluderar kostnader, tillgång och behovet av bredare allmänhetens medvetenhet.