språkträdet

Språkträdet är en visuell modell som visar hur världens språk historiskt är besläktade med varandra. Den används för att beskriva språkfamiljer och hur moderna språk härstammar från gemensamma förfäder genom språkliga grenar som avknoppats över tid.

Den traditionella byggstenen i språkträdet är den komparativa metoden: forskare jämför ord, grammatik och ljudförändringar för att fastställa släktskap och rekonstruera hypotetiska proto-språk, som proto-indo-europeiska eller proto-germanska. Trädet representerar denna släktrelation som en stam med grenar som splittras i olika språkgrupper. Modern forskning kompletterar ofta med datorbaserade analyser och statistiska metoder för att närma sig tidsepoker och relationer.

Trädet förenklar verkligheten: språk utvecklas inte alltid i en renormaliserad stam utan påverkas av kontakt, lånord och arealutbredning. I vissa regioner bildas språkområden där gränserna mellan språk inte följer tydliga grenar utan liknar ett nätverk. På grund av detta används ibland nätverksmodeller eller kalibrerade tidsramar istället för ett enkelt stamträd.

Inom indoeuropeiska familjen ingår svenska, norska och danska i den nordgermanska grenen, engelska i västgermanska grenen samt spanska och franska i romanska grenen. Andra större grenar inkluderar slaviska, keltiska och litauiska inom den samlade familjen.

Språkträdet används för att förstå historiska kontakter, migrationer och kulturella förbindelser; rekonstruering av proto-språk hjälper lingvister att föreställa hur grammatik och vokabulär kan ha sett ut i forntiden.