spänningstransformatorer

Spänningstransformatorer är instrumenttransformatorer som används för att omvandla höga nätspänningar till låga, standardiserade nivåer som kan mätas eller användas av mät- och skyddsreläer utan att hög spänning exponeras för mätutrustningen. Genom att bibehålla en proportionell spänningsförändring ger de också galvanisk isolation mellan högspänningskretsen och mät- eller reläutrustningen, vilket ökar säkerheten i kraftsystemet.

Princip och typer: Ett spänningstransformator består av primär- och sekundärlindningar runt ett kärnmaterial. Lindningarnas antal bestämmer spänningsförhållandet. Den vanligaste uppdelningen är potentiella transformatorer (PT) som används för mätning och skydd, samt isolationsspänningstransformatorer i högspänningsnät. Transformatorn är konstruerad för 50/60 Hz och ska ge stabilt utgångsvärde över sin belastning enligt specificerad noggrannhetsklass.

Konstruktion och prestanda: Sekundärlindningen kopplas till mätinstrument eller reläer, vilket gör att sekundärbelastningen (burden) inte får överskridas. Noggrannhetsklasser varierar (t.ex. 0,1–3) beroende av användning. Viktiga parametrar är isolationsspänning, temperaturtålighet och frekvensstabilitet. God isolering och korrekt jordning är avgörande för säker drift.

Användning och standarder: Spänningstransformatorer används i kraftsystem för mätning och skydd, i ställverk och energimätare. De möjliggör övervakning av nätspänning utan direkt anslutning till hög spänning. Internationella standarder inkluderar IEC 61869-serien för instrumenttransformatorer och tidigare IEC 60044; regionala regler och klassningar påverkar val och installation.

Underhåll och säkerhet: Regelbunden kontroll av isolation, märknings- och kopplingspunkter samt belastningsgränser. Övervakning av temperatur och åldring samt korrekt anslutning av sekundärsidan minskar risker för överström eller felaktiga avläsningar i mätnings- och skyddsreläer.