skuldförbindelser

Skuldförbindelser är finansiella åtaganden där en part lånar pengar av en annan och åtar sig att återbetala lånet med avtalad ränta vid bestämda förfallodatum. För låntagaren uppträder skuldförbindelser som skuld i balansräkningen; för långivaren uppträder de som finansiell tillgång. Vanliga former är banklån, företagsobligationer och offentliga upplåningar (statliga, kommunala), samt olika skuldebrev och kortfristiga krediter.

Skuldförbindelser kan vara säkrade eller osäkrade, och räntan kan vara fast eller rörlig. Villkoren kan inkludera kovenanter som begränsar företagets åtgärder och mål. För vissa instrument bestäms också förfallodatum och kupongbetalningar; många skuldförbindelser är föremål för handel på sekundärmarknaden och påverkas därför av ränteförväntningar och kreditvärdering.

Redovisning och klassificering av skuldförbindelser följer ofta IFRS eller god redovisningssed i Sverige. De redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till amorterat kostnadsvärde med användning av effektivränta; kreditrisker uppskattas genom förväntade kreditförluster. Kortfristiga skulder förfaller inom ett år och klassificeras som kortfristiga, medan längre skulder är långfristiga. Värdet och kostnaderna påverkas av ränteutveckling, företagets kreditvärdighet och refinansieringsbehov.

Användningen av skuldförbindelser är vanligt för finansiering av investeringar, arbetskapital och refinansiering. De är centrala instrument i kapitalmarknaderna och regleras av både nationell redovisningslagstiftning och värdepappersmarknadens regelverk.