skarnmineraliseringar

Skarnmineraliseringar är metasomatiska omvandlingszoner som uppstår vid kontakten mellan intrusiva magmatiska kroppar, ofta granitiska, och karbonatbergarter såsom kalksten eller dolomit. Vid denna kontakt förs silikatrika och metallrika vätskor in i karbonatberget och reagerar med karbo­natska mineral, vilket bildar nya kalciumsilikatminerala assemblage i en genomtränglig zon runt intrusjonen.

De typiska minerala föreningarna i skarn är calc-silicate- och kalciumsilikatmineraler som garnett (t.ex. grossular och andradit), pyroxener (diopside/hedenbergite), wollastonit, epidot, samt kalcit och kvarts. Andra vanliga komponenter innefattar titanit/titaniummineraler, sphene, magnetit och i vissa fall scheelit eller andra tungsten- eller kopparrika mineraler. Skarnzoner bildas ofta i flera distinkt band runt intrusjonen där mineralassemblagen varierar med temperatur, tryck och fluidkemiskt ursprung.

Skarnmineraliseringar delas ofta in i olika typer beroende på dominerande mineralkaraktärer och metalliska mål, till exempel calc-silikatskarn, metallskarn (tungt skarn, koppar-, bly- och zinkskarn) samt kopprikta och wetlands innehållande skarn. De är viktiga ekonomiska källor för tungsten, koppar, järn, bly, zinc och ibland guld eller tenn, och utreds vanligtvis med geologisk fältarbete, geokemi och geofysiska metoder som mäter skarnens mineralogi och metallinnehåll. Skarnmineraliseringar uppstår globalt i samband med intrusiva bergarter och karbonatbergarter, och deras ochrning avMineralreservoarer varierar beroende på geologisk historia och regionalt tectoniskt sammanhang.