råfiber

Råfiber är fibrer i deras obearbetade eller orefinerade tillstånd och används som råmaterial i textil-, pappers- och kompositindustrin. Begreppet omfattar naturliga fibrer från växter och djur innan de har genomgått slutlig bearbetning. Råfibrer levereras ofta i balar eller lösa mängder och kan innehålla orenheter som skal, frön och damm.

Växtfibrer kräver ofta mekanisk eller kemisk behandling för att frigöra fiberdelarna och avlägsna orenheter. Vanliga steg inkluderar retting och efterföljande rening, följt av kardning och hackling innan spinning eller vidare användning. Djurfibrer som ull kräver också rengöring och kardning för att uppnå önskad spinnbarhet och renhet.

Egenskaper: råfibrer är ofta heterogena i längd, diameter och renhet och har relativt hög fuktupptagning. Styrka och spinnbarhet varierar mycket mellan källor och bearbetning. Fuktinnehåll och föroreningar påverkar bearbetningsbarheten och slutprodukten.

Användning och kvalitet: som råmaterial används råfibrer för vidare förädling till textilier, papper och kompositmaterial. Kvalitet bedöms utifrån längd, finhet, styrka, renhet och fuktinnehåll, ofta enligt standarder.

Miljöaspekter: produktion och bearbetning av råfiber kräver energi, vatten och kemikalier; val av källa och process påverkar miljöbelastning samt möjligheten till återvinning och cirkularitet.