ränteskillnader

Ränteskillnader, eller räntespread, är skillnaden mellan två räntor eller avkastningar och används för att beskriva hur dyr eller billig kredit är i relation till andra finansiella instrument eller villkor. Begreppet förekommer inom bank- och låneverksamhet samt på finansmarknader där man jämför olika lån, insättningar eller räntebärande tillgångar, till exempel bolåneräntor i förhållande till statliga räntor.

Orsakerna till ränteskillnader är flera. Kreditrisk gör att låntagare med högre risk kräver högre ränta, löptiden påverkar räntenivån där längre löptider ofta har högre ränta än kortare, och likviditet spelar in eftersom mindre likvida instrument kräver högre avkastning. Marknadsstruktur, konkurrens och regleringar kan också bidra till breda eller smala spreadar mellan olika instrument.

Mätning och tolkning görs vanligtvis genom att uttrycka skillnaden i procentenheter eller i baspunkter mellan två räntor. Vanliga exempel är spreaden mellan bolåneräntor och statliga obligationer, eller mellan företagsinvesteringsräntor och statsobligationsräntor. Ränteskillnader används också för att följa hur penningpolitiken överförs till finansieringskostnader i ekonomin.

Betydelsen av ränteskillnader är att de påverkar hushållens och företagens finansieringskostnader, sparande och investeringar samt hur snabbt penningpolitiken känns i ekonomin. Ökade eller volatilare ränteskillnader kan indikera ökad kreditrisk, låg likviditet eller marknadsspänningar, medan smalare spreadar ofta signalerar bättre kreditvillkor och stabilare finansmarknader.