räntesatser

Räntesatser, eller räntor, är priset på pengar uttryckt som en procent per år och kan ses som avkastningen på sparande eller kostnaden för lån. De varierar mellan olika finansiella instrument, löptider och kreditrisk. I Sverige används ofta begreppet reporänta (styrränta) som centralbankens övergripande styrmedel. Reporäntan påverkar kortfristiga marknadsräntor och därigenom bankernas utlånings- och inlåningsräntor. Långräntor, såsom statsskuldens avkastning och bolåneräntor, bestäms i marknaden genom utbud, efterfrågan och kreditrisk.

Räntor kan vara nominella eller reala (justerade för inflation). De kan vara fasta eller rörliga över tid. Räntesatser skiljer sig också efter lånets löptid och kreditrisk; längre löptid eller högre risk innebär generellt högre ränta. Banker beräknar sina kundräntor baserat på reporäntan plus egen marginal och möjliga riskpremier, vilket innebär att två lån med liknande löptid och kreditprofil kan ha olika priser.

Användningsområden och effekter av räntor är breda. De påverkar hushållens och företagens beslut om lån, sparande och investeringar, samt den övergripande ekonomiska aktiviteten. Högre räntor ökar lånekostnaderna och kan dämpa efterfrågan samt bidra till lägre inflation, medan lägre räntor underlättar upplåning och investering men kan öka skuldsättning och prispress. Penningpolitik, inflation och marknadens förväntningar är centrala faktorer som driver räntesatsens utveckling över tid.

---