ribonukleotiderna

Ribonukleotiderna är byggstenar i RNA och består av tre delar: en ribos-socker, en fosfatgrupp och en av fyra nitrogenerbaser (adenin, guanin, cytosin eller uracil). Sockergruppen är ribos och har en hydroxylgrupp på 2'-kolatomen, vilket skiljer ribonukleotider från deoxyribonukleotider. Nukleotiderna förekommer som monofosfater, difosfater eller trifosfater (NTPs).

De fyra NTP:erna ATP, GTP, CTP och UTP används som byggstenar vid RNA-syntes, där de binds in i den växande RNA-strängen av RNA-polymeras. Förutom att fungera som byggstenar fungerar NTP:erna som energibärare i cellen (t.ex. ATP) och som donatorer av fosfatgrupper i olika metaboliska reaktioner. Vissa ribonukleotider fungerar också som signalmolekyler, till exempel de cykliska nucleotideerna cAMP och cGMP, som bildas från ATP respektive GTP och verkar som sekundära budbärare i cellkommunikation.

Ribonukleotider bildas i cellen genom de novo-syntes av purin- och pyrimidinbaserna samt via salvagevägar som återanvänder fria baser och nukleotider. PRPP (5-phosphoribosyl-1-pyrophosphate) driver de novo-syntes, och enzymen ribonukleotidreduktas omvandlar ribonukleotider till deoxyribonukleotider för DNA-syntes, vilket binder samman RNA- och DNA-metabolismen. Denna balans mellan ribonukleotider och deoxyribonukleotider reglerar cellens nukleotidpooler och energihushållningen.