rättegångar

Rättegångar är rättsprocesser där antingen brott eller civilrättsliga tvister avgörs i domstol. I Sverige omfattar rättegångar civilmål, brottmål och förvaltningsmål. De första instanserna är vanligtvis tingsrätterna; överprövningar görs i hovrätterna och i vissa fall i Högsta domstolen. I många rättegångar används en kombination av professionella domare och nämndemän, lekmannadomare som bistår domstolen i beslutet.

Processen börjar ofta med en förberedande fas. Vid brottmål inleds en förundersökning av polis eller åklagare, följt av åtal och en huvudförhandling där åklagaren, den tilltalade och försvararen deltar. Civilmål inleds med en stämning där käranden begär något av svaranden; efter inledningen följer förberedelse och huvudförhandlingar vid behov. I många fall görs försök till förlikning innan eller under huvudförhandlingen.

Under rättegången presenteras bevisning, vittnesmål och partsinlagor. Parterna har rätt att få sina sakframställningar prövade, och domstolen avgör vilka bevis som är mest övertygande. I brottmål är målet ofta styrt av principen om fri bevisning och strävan efter att bevisen visar bortom rimligt tvivel. I civilmål bedöms bevisningen mot en mer sannolik än inte standard.

Avgörandet kallas dom eller beslut. Domar kan överklagas till hovrätt och i vissa fall till Högsta domstolen. Rättegångar leds av domare och, i många fall, nämndemän; de ska präglas av offentlighet, rättssäkerhet och parternas möjlighet att försvara sina intressen.