provtagningskvalitet

Provtagningskvalitet handlar om hur väl en prov representerar det material eller den population som undersökningen avser, samt hur tillförlitliga analysresultaten blir. Den beror på representativitet, heterogenitet, provstorlek, provtagningsmetod, hantering, transport och lagring samt tidsaspekten.

Viktiga faktorer är provtagningsdesign (slumpmässig, systematisk, stratifierad), antal och fördelning av prov, felkällor som sampling error och kontaminering, samt hur temperatur, förvaring och transport påverkar provet. Materialets heterogenitet och matrix-effekter samt tidpunkt och frekvens för provtagning är också viktiga.

Bedömning av provtagningskvalitet innefattar att uppskatta felkällor och bias i förhållande till precision, samt att använda repliker, blanks, spikprov och referensmaterial. Kvalitetsarbete omfattar standardoperating procedures, spårbarhet, kalibrering och deltagande i externa eller interna kvalitetsprogram.

Standards och ramverk som ofta används är ISO/IEC 17025 för laboratoriekompetens och ISO 9001 för kvalitetsledning. Vissa branscher följer specifika standarder, till exempel ISO 5667-serien för vattenkvalitet, miljö- och livsmedelsstandarder.

En hög provtagningskvalitet är avgörande för tillförlitlighet och jämförbarhet av resultat över tid och mellan laboratorier, samt för att uppfylla regler och stödja riskbedömningar.