processorienterad

Processorienterad är en term som används inom mjukvaruutveckling för att beskriva en design- och optimeringsinriktning där målet är att utnyttja de specifika egenskaperna hos den aktuella processorn, såsom instruktionsuppsättningen, cacheminne, pipeline och minneshierarki. Syftet är att uppnå bästa möjliga prestanda genom att anpassa kod och datastrukturer till hur processorn exekverar instruktioner och hämtar data.

Vanliga metoder inkluderar att skriva cachevänlig kod, minimera grenstruktur och oregelbundet kontrollflöde, använda loop-tiling och datastrukturer som passar cachelinjer, utnyttja SIMD- eller vectorenheter samt använda kompilatorintrinsics eller handoptimerad assembler för att vägleda instruktionsplanering. I praktiken innebär processorienterad optimering ofta att profilera koden för att identifiera flaskhalsar på mikronivå snarare än endast algoritmisk ineffektivitet.

Termen står ofta i kontrast till dataorienterad optimering. Fördelarna kan vara mycket stora på en viss hårdvaruplattform, men den kan ge sämre portabilitet mellan olika processorer och ökad underhållsbelastning. Därför kombineras ofta processorienterad optimering med övergripande arkitektur- eller algoritmöverväganden för att uppnå en balans mellan prestanda och portabilitet.

Användningsområden finns inom högpresterande beräkningar, realtidssystem och prestandakritiska bibliotek samt inbyggda system där hårdvarukarakteristika är tydliga. För att analysera processorienterad prestanda används verktyg som profilerare och analysverktyg som mäter cachemissar, grenprediktion och vektoriseringseffektivitet.