organisationstyper

Organisationstyper är olika juridiska former som en verksamhet kan anta. De avgör hur ägandet organiseras, vilket ansvar som följer med ägandet, hur beskattning och redovisning sker samt vilka regler som styr beslut och myndighetskontakter. Valet av organisationstyp påverkar bland annat finansiering, riskhantering och kontinuitet vid ägarbyte eller generationsskifte.

Vanliga svenska organisationstyper är aktiebolag (AB), enskild firma, handelsbolag (HB), kommanditbolag (KB), ekonomisk förening, stiftelse och ideell förening. Aktiebolag erbjuder begränsat ansvar och kräver aktiekapital samt registrering hos Bolagsverket; bolaget kan vara privat eller publikt (publ). Enskild firma drivs av en enda person, vilken har obegränsat personligt ansvar. Handelsbolag består av flera delägare där minst en har obegränsat ansvar, medan kommanditbolag har både allmänna och andelägare med begränsat ansvar. Ekonomisk förening är ofta medlemsägd och drivs för medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen; stiftelse bildas för ett särskilt ändamål och styrs av en styrelse; ideell förening har icke-vinstsyfte och regleras av stadgar och medlemsavgifter.

Val av form berör kapitalanskaffning, kontroll och rapportering. Aktiebolag kräver årsredovisning och visst styrelsearbete; enskild firma och handelsbolag lämnar ofta in inkomstdeklarationer i eget namn. Stiftelser och ideella föreningar har särskilda regler för förvaltning av tillgångar och skattefrågor. I praktiken väljs organisationstyp efter mål, risknivå, finansieringsbehov och hur man vill hantera ägarskap och överlåtelse.