optimeringsproblemets
Optimeringsproblemet är en matematisk modell där målet är att finna den bästa lösningen bland en mängd tillgängliga alternativ. Vanligtvis formuleras det som att maximera eller minimera en målfunktion f(x) över en mängd beslutvariabler x, under begränsningar som definierar vilka x som är tillåtna. Lösningar som uppfyller begränsningarna kallas feasibla lösningar och den bästa bland dem kallas optimal.
Den centrala strukturen består av tre delar: beslutvariablerna x, målfunktionen f(x) och begränsningar som skrivs som
Metoderna för att lösa optimeringsproblem varierar. Analytiska metoder som Lagrange- eller Kuhn–Tucker-differensvillkor används för optimala lösningar
Resultatet av ett optimeringsproblem är vanligtvis en global eller lokal optimum beroende på problemets form och