oktavbandsanalys

Oktavbandsanalys är en metod inom akustik som används för att beskriva ett ljuds frekvensinnehåll genom att dela upp spektrumet i förutbestämda oktavband. Varje band motsvarar ett frekvensintervall med en mittfrekvens som fungerar som referens. Vanliga omfattningar sträcker sig från cirka 31,5 Hz upp till 8 kHz, och i vissa standarder används även bredare eller snävare intervall. Analysen kan göras med eller utan frekvensviktning och med olika tidsviktningsscheman beroende på mätningen.

Genomförande sker ofta med en ljudnivåmätare eller datainsamling utrustad med oktavbandsfilter (filterbank) som behandlar den inspelade signalen i varje band. Resultatet uttrycks vanligt som ljudtrycksnivå i respektive oktavband, vanligtvis betecknat som L_O,i, ibland tillsammans med förstärkningar som L_A,i för A-viktad nivå inom bandet. Denna uppdelning möjliggör att identifiera vilka band som dominerar störningen och hur ljudet förändras över tid. I praktiken kan man sammanställa tidsverkade värden som L_Aeq,i eller andra statistiska mått per band.

Standards och referenser omfattar specifikationer för oktavband och 1/3-octavbandfilter samt krav på mätinstrument. IEC 61260 och relaterade standarder definierar filteregenskaperna, medan IEC 61672-1/2 reglerar ljudnivåmätare och mätprocedurer. Oktavbandsanalys används bland annat i miljö- och byggakustik, produkt- och maskinnivåbedömningar samt i laboratorie- och fältmätningar för att bedöma bullerskador, frekvensrelaterade risker och överensstämmelse med regler eller riktvärden.

Oktavbandsanalys är ett grövre alternativ till 1/3-octavbandsanalys; den senare ger högre frekvensupplösning men liknande principer. Den används ofta som ett första steg i frekvensberoende bullerutvärderingar och kan kompletteras med mer detaljerade analyser vid behov.

---