objektslagring

Objektslagring är en lagringsteknik där data lagras som fristående objekt som vardera innehåller data, metadata och en unik identifikator. Objekt placeras i behållare, ofta kallade buckets, och nås över ett nätverksprotokoll, vanligtvis HTTP eller REST. Till skillnad från traditionell filbaserad lagring saknas en djup mappstruktur i varje bucket; objekten lagras i en flat namespace och kännetecknas av tillgänglig metadata som går att filtrera på.

Varje objekt består av tre delar: själva data, metadata som beskriver innehållet och egenskaper som skapelsedatum, filnamn, storlek och användardata. Systemet ansvarar för identifikation, dataintegritet och ofta replikering eller felkorrektionskodning över flera lagringsplatser för hög hållbarhet och tillgänglighet. Objektlagring är vanligtvis skalbar, så att mängden data och antalet objekt kan växa utan nedprioritering av prestanda. Många lösningar stöder versionering, livscykelpolicyer och geografisk distribution.

Användningsområden inkluderar säkerhetskopiering och arkiv, lagring av mediainnehåll, data lake- och analyslösningar samt loggar och säkerhetskopior i molnet. Eftersom åtkomst sker via standardiserade API:er är det vanligt med S3-kompatibilitet och stöd i olika klienter och plattformar.

Jämfört med block- eller filbaserad lagring erbjuder objektslagring effektivitet för stora och oföränderliga filer och enklare hantering av metadata. Viktiga plattformar inkluderar Amazon S3, OpenStack Swift, Ceph Object, Google Cloud Storage, Azure Blob, Wasabi och MinIO.