nätverksadressen

Nätverksadressen är identifikatorn för ett nätverk eller ett undernät i ett datornätverk och används av routrar och nätverksutrustning för att avgöra hur trafik ska dirigeras mellan olika nätsegment. Den definieras normalt som resultatet av en bitvis OCH-operation mellan en enhets IP-adress och dess subnätmask i IPv4, eller genom prefixlängden i IPv6. Nätverksadressen anger vilka bitar som tillhör nätverket och vilka bitar som används för att identifiera en specifik värd inom nätverket.

Inom IPv4 används till exempel nätverksadressen genom att kombinera IP-adressen 192.168.0.75 med subnätmasken 255.255.255.0 och få nätverksadressen 192.168.0.0. Denna adress används för att referera till nätverket, och tillsammans med broadcastadressen (t.ex. 192.168.0.255 i detta exempel) avgör den vilka adresser som tillhör samma subnät. Vissa adresser inom ett subnät kan reserveras och inte tilldelas till enheter.

Inom IPv6 används prefixlängden för att definiera nätverksdelen av en adress. Ett exempel är prefixet 2001:db8:abcd::/48, där nätverksadressen är de första 48 bitarna, exempelvis 2001:db8:abcd::. IPv6 saknar en traditionell broadcastadress, men nätverksdelen används fortfarande av routing och adressplanering.

Användningen av nätverksadresser är central för routing, nätverkssegmentering, IP-adressplanering och säkerhetsarbete som ACL-konfiguration. Genom att känna till nätverksadressen kan nätverksadministratörer optimera trafikriktning och resursanvändning.