närinflationen

Närinflationen är inte ett vedertaget begrepp inom ekonomisk teori eller svensk ekonomisk litteratur. Om termen används kan den tolkas som inflationen i en närliggande tidshorisont – den inflation som förväntas uppträda eller mätas inom en nära framtid, vanligtvis under de kommande åren. I forskningen och i centralbankernas kommunikation används oftare begrepp som kortsiktig inflation, inflationsförväntningar eller medellånga sikt.

Drivkrafter på närinflationen kan vara samverkande faktorer från efterfrågan, kostnader och förväntningar. Efterfrågeöverskott i ekonomin tenderar att driva upp priserna på kort sikt, medan kostnadsförändringar som löner, råvarupriser eller logistikkostnader kan slås igenom snabbt i prisindex. Förväntningar om framtida inflation kan också påverka löner och priser i närtid, vilket kan förstärka inflationen själv.

Mätning och prognoser sker vanligtvis med konsumentprisindex (KPI) och relaterade mått samt centralbankernas inflationprognoser. Närinflationen är central för penningpolitikens kommunikation eftersom den påverkar hur marknader uppfattar mål, och hur snabbt centralbanken kan eller vill höja eller sänka reporäntan för att hålla inflationen nära målet över tid.

Begränsningar och användning: Eftersom termen inte är standard används oftare termer som kortsiktig inflation och inflationsförväntningar. I en wiki-sammanhang är det därför vanligt att tydliggöra att "närinflationen" i praktiken avser inflationsanalys på nära sikt snarare än struktur- eller långsiktig inflation.