motståndskedjan

Motståndskedjan är ett elektriskt nätverk av två eller flera motstånd som är kopplade i serie, så att samma ström passerar genom varje del. I en sådan kedja är den totala resistansen lika med summan av de enskilda resistansvärdena, R_total = R1 + R2 + … + Rn. Spänningen över kedjan delar sig enligt varje resistans storlek, så att spänningen över varje resistor är proportionell mot dess värde: V_i = I · R_i, där I är den genom kedjan flytande strömmen.

I praktiken används motståndskedjor ofta som voltdelare. Genom att slå av eller på avbitar längs kedjan kan man få ut olika spänningsnivåer från en källa. Kedjan kan också fungera som grundläggande komponent i mer komplexa net— till exempel som byggstenar i laddade nätverk eller i olika typer av digital-analoga omvandlare som R-2R-laddernät. När fler valbara punkter tas ut längs kedjan skapas olika referens- eller justerbara spänningar.

Viktiga egenskaper att känna till är tolerans och temperaturberoende hos motstånden. Toleranser anger hur mycket varje resistor kan avvika från sitt nominella värde, vilket kan påverka noggrannheten i spänningsdelningen. Temperaturkoefficienten beskriver hur resistansen ändras med temperatur. Parasitförluster och kopplingsmotstånd kan också spela in i högprecisionskretsar.

Motståndskedjor används inom mätinstrumentering, bias- och referensnät, sensorgränssnitt och olika typer av attenuatorer där kontrollerad spänningsnivå behövs.