marknadsräntor

Marknadsräntor är de räntor som råder på låne- och finansmarknaderna och som bildas av utbud och efterfrågan bland hushåll, företag och offentliga aktörer. Räntorna varierar med löptid och kreditrisk och påverkar priset på allt från statsskuld till företagslån och bolåner. Huvudsakliga faktorer är förväntningar om framtida styrränta, inflation, ekonomisk tillväxt, global finanspolitik, likviditet samt riskpremier. Den teoretiska bilden av marknadsräntor är en termstruktur eller avkastningskurva där längre löptider normalt ger högre räntor än kortare. Räntor påverkas av centralbankernas styrräntor men också av marknadens bedömning av framtida politik och avkastning; statsobligationer betraktas oftast som ränteriskfria och fungerar som referens för andra räntor. Kreditrisk och likviditet lägger till premier som särskiljer företags- och kommunala lån från statsobligationsräntor.

Påverkan på ekonomin: högre marknadsräntor ökar lånekostnaderna, vilket kan dämpa konsumtion och investeringar och därmed sänka inflationen; lägre räntor är ofta stimulativt. Hushållens bolåneräntor följer ofta längre marknadsräntor eller kortare referensräntor beroende på lånevillkor och produkt.

Mätning och användning: centralbanker publicerar marknadsräntor i sin statistik och övervakning. Räntenivåerna används som referens i penningpolitiken, i finansiering av offentliga projekt och i prissättningen av lån och sparande. Marknadsräntor är därmed centrala för att bedöma ekonomisk stabilitet och tillväxt.