kompileringsprocessen

Kompileringsprocessen, eller kompilering, är den ordnade sekvens av steg som ett programmeringsspråkverktyg följer för att översätta källkod till körbar kod eller mellanliggande representation. En typisk kompilator består av en front-end som analyserar källkoden och en back-end som producerar maskinkod eller annan körbar form. Front-endens arbete omfattar ofta en förbearbetning (t.ex. preprocessor i C/C++), följt av lexikal analys och syntaktisk analys. Lexikal analys delar upp texten i tokener; syntaktisk analys bygger upp ett syntaktiskt träd eller en annan struktur som speglar språkets grammatik och kollar att koden följer reglerna.

Efter detta genomförs semantisk analys där variabler, typer och funktioner kopplas till körbara entiteter, och där typkontroller utförs. Om allt är korrekt genereras en mellanrepresentation (IR), ofta i en form som är fri från specifik maskinvara. IR används för optimeringar: borttagning av onödig kod, inlining, loopoptimeringar och andra förbättringar av prestanda eller storlek.

Back-enden omvandlar IR till maskinkod för en målarkitektur (t.ex. x86, ARM) eller till ett annat körbart format. Denna kod genereras tillsammans med instruktioner för registeranvändning och minneslayout. Efter kodgenerering kan en linker sammanfoga flera objektfiler och bibliotek till en körbar fil eller dynamiskt länkad modul, och lösa symboler. Kompileringens exakta steg och vilka pass som används varierar mellan språk och kompilatorer, och vissa miljöer kombinerar traditionell kompilering med just-in-time eller tolkning som komplement.